4 nov 2011 14:08

“Ombildningarna är bra. Grundtanken har jag inte ruckat en millimeter på”

Göran Holgerson, vd för Handelsbanken Liv, har länge varit ombildningens förste apostel och har medverkat till att göra om både Handelsbanken Liv och SPP Liv till vinstutdelande. Men riktigt så bra som det var tänkt blev det inte, varken för kunder eller för ägare. Nu gör man allt för att tömma Handelsbanken Liv så snabbt som möjligt genom att flytta kunderna till fondförsäkring.

Göran Holgerson kallar sig för ”någorlunda tvåbent” och menar med det att han efter 30 år i Handelsbanken tillbringat hälften av tiden i försäkringsrörelsen och den andra halvan i bankrörelsen. Det är också skälet till att han i våras fick jobbet att ta över vd-stolen på Handelsbanken Liv efter Snorre Storset som istället gav sig på kapitalförvaltning.

Efter ett par år i ledningen för regionbanken i Linköping var han tillbaka i den försäkringsbransch han lämnade i samband med att han avgick som vd för det då Storebrandägda SPP Liv.

– Jag följde med till Storebrand för att fullfölja leveransen. Efter det att jag slutade satt jag i karantän i sex månader och sedan erbjöds jag ett jobb i det som är essensen av Handelsbanken, kontorsrörelsen.

Han beskriver sin roll i för­säljningen av SPP till Storebrand som att det var han som var ”objektet” eftersom han då var vd. Förhandlingar och priset, som slutligen landade på 18 miljarder kr, var något som gjordes upp mellan ägaren i form av Handelsbankens koncernchef Pär Boman och Storebrands Idar Kreutzer.

Handelsbanken gjorde en nätt reavinst på 4 miljarder kr. Göran Holgerson var med i hela processen, satt med på due diligencemöten och gjorde även den management presentation som föregick försäljningen.

Men att han skulle ha fått sitt nuvarande eller tidigare jobb i regionbanken för att han hjälpte banken att ”placera” SPP i norsk ägo tror han inte på.

– Jag är ganska tvåbent eftersom jag jobbat både inom bank och försäkring. Jag är ingen novis när det gäller försäkringsfrågor, även om många här på livbolaget fort­farande kallar mig för bankmannen.

Handelsbanken Liv sitter fort­farande kvar i samma hus på Torsgatan som SPP i väntan på att deras nya kontor på Vasagatan färdigställs. De har gemensam matsal och de båda bolagens anställda ser varandra dagligen. Men när jag frågar om hur han i dag ser på SPP:s verksamhet skrattar han bara snabbt och säger:

– Det ska du inte fråga mig om. Jag följer inte SPP så nära och kan inte säga om det går bra eller dåligt för dem. De hade tidigare 461 bankkontor att hålla kontakt med som då var deras säljkanal. Idag arbetar de med mäklare och egen säljkår. Det är klart att det måste vara en utmaning.

Jaga bort kunderna
Handelsbanken Liv kör numera sin traditionella försäkringsrörelse i run off, vilket innebär att man inte nytecknar några nya försäkringar. Istället bearbetar man kunderna intensivt för att förmå dem att flytta bort försäkringar med höga garantier till förmån för fondförsäkringar, helst i det egna fondförsäkringsbolaget. Det har man varit mycket bra på. Omkring 10 miljarder kr har flyttats in i fondförsäkringsbolaget och bara en knapp miljard, eller tio procent, har spillts till konkurrenterna.

Metoderna har ifrågasatts. I maj anmälde mäklaren Stefan Linder Handelsbanken Liv till Finans­inspektionen och skrev att bolaget “medvetet lurar sina kunder att byta från en för kunden bra produkt med hög garanterad ränta (traditionell förvaltning) till en betydligt sämre produkt som bara gynnar Handelsbanken Liv själva.”

Det här skedde innan Göran Holgerson blev vd men han säger att man haft en löpande diskussion med FI om utformningen av erbjudandet till kunderna.

– Vi gör inte längre de brevutskick som då var omtalade. Sen tycker jag att det är helt fel bedömning att säga att någon som är 58 år och ska börja lyfta vid 65 bara har en sjuårig placeringshorisont. Det är fel i grundtänket. Du lyfter inte hela ditt kapital på 65-årsdagen utan du ska fortsätta att lyfta det under ytterligare 30 år så din placerings­horisont är 37 år, inte sju.

– Vi har förändrat i våra egna utskick och vi har lyssnat på inspektionen. De har tyckt att risker på fond ska beskrivas på motsvarande sätt som goda och dåliga nyheter med traditionell försäkring. Det har inte varit något enskilt case där de hävdat att vi gjort fel utan det har handlat om huruvida informationen varit tillräckligt balanserad för kunder som fattar sina beslut vid matsalsbordet, utan att ta kontakt med banken eller annan rådgivare.

Här låter Göran Holgerson som att han tycker att den information som gick ut till kunderna innan han tillträdde inte var riktigt bra men här blir han väldigt diplomatisk.

– Jag kan säga att vi har gjort vissa förändringar, säger han bara.

Frågan om det är en bra affär för kunderna att byta ut ett avtal som kan löpa med fem procents garanterad ränta – mot en fondförsäkring utan några garantier alls. För Göran Holgerson låter det ganska självklart vad som är det bästa alternativet.

– Vi har inte sagt att de har fem procents garanti utan att de från sin pensionering kommer att få ett visst på förhand bestämt belopp, till exempel 2 318 kr i månaden från 65-årsdagen och framåt. Det vi säger till de här kunderna är att de kan räkna med att få de 2 318 kronorna – men inget mer än det.

Inget över garantin
Den kalkylen bygger på att Handelsbanken Liv under överskådlig tid inte kommer att uppnå någon avkastning utöver garantin vilket innebär att kunderna förbrukar all sin återbäring på vägen till 65-årsdagen. Men om de flyttar kan de få återbäringen med sig.

– De som har fem procents garanterad ränta och därutöver ytterligare 30 procent i villkorad återbäring får flytta hela beloppet inklusive de 30 procenten. I vårt system sätter ju kunden sin egen villkorade återbäring under risk för att få sina fem procent. Vid alla kalkyler som vi kan göra, visar det sig att det kapitalet kommer att vara förbrukat för att nå den garantin.

Fel slutsatser
Vid det senaste kvartalsskiftet i september redovisade Handelsbanken Liv en totalavkastning på 4,04-8,76 procent, beroende på vilken typ av garantiportfölj försäkringarna ingår i. Det betyder att det blir ny vill­korad återbäring till kunderna, mitt i livbolagskrisen och Göran Holgerson är orolig att de nu drar fel slutsatser.

– Avkastningen är en följd av marknadsvärderingen av obligationsportföljen i en tid då räntorna gått ned kraftigt. Men när räntorna stiger igen försvinner ju den effekten och det blir en rejäl backlog som kommer att tära på deras återbäringskapital. Vi har en pedagogisk utmaning att förklara de här sambanden för våra kunder, säger Göran Holgerson.

De fallande börserna har gjort att det blir mindre pengar att ta ut avgifter på, vilket gör att livbolaget, såväl traditionell försäkring som fondförsäkring, inte kan lev­erera mer än hyggligt till mamma Handelsbanken.

– Vi gör bra ifrån oss. Vårt resultat i SHB-koncernen januari-september var 460 miljoner kr, en ökning med 226 mkr och det administrativa resultatet och risk­resultatet fortsätter att växa. Sen gäller ju för oss, liksom alla andra liv- och fondbolag, att våra intäkter är relaterade till volymen och under det tredje kvartalet har volymerna gått ned, framför allt beroende på det ras vi sett i aktiemarknaderna. Det gör att det förvaltade kapitalet minskat med några miljarder vilket gjort att våra intäkter gått ned under tredje kvartalet, även om premieflödet ökat.
Fondförsäkringsrörelsen är nu uppe i 40 miljarder kr plus 15 miljarder kr i depåförsäkring. Det ligger även omkring 13 miljarder kr i den gamla tradförsäkringen som nu är en rörelse i run off, även om en del kunder ännu inte valt att flytta ut.

Sen finns det nog en och annan från Skandias egen antirörelse ”grupptalan mot Skandia” som i dag funderar över varför de 2005 valde att nappa på Handelsbanken Livs erbjudande att flytta sina försäkringar från Skandia liv i utbyte mot en nollad premieavgift.
Handelsbanken Livs dåvarande marknadschef Johan Lagerström, idag informationschef i Handelsbanken, sa då så här till Dagens Nyheter:

”Den bästa reklam vi kan få är att folk väljer oss och det här är ett praktiskt exempel på att man föredrar den vinstutdelande principen.”
Sedan dess har grupptalanflyttarna, i likhet med alla andra, erbjudits möjlighet att lämna det traditionella vinstutdelande bolaget till förmån för fondförsäkring.

– Jag tror inte att vi slog på trumman och sa att de skulle få högre avkastning hos oss än i Skandia Liv. Det var inte vårt budskap. Det var snarare en proteströrelse som ville komma ut ur Skandia Liv. Sen tror jag att Skandia Liv under de åren som gått gett högre avkastning än Handelsbanken Liv.

Göran Holgerson vill dock inte gå så långt som att säga att felet ligger i det vinstutdelande bolagets princip.

– Jag tycker fortfarande att ombildningarna är bra. De gör det tydligt vad som är kundernas pengar och vad som är bolagets. Den brinnande grundtanken har jag inte ruckat en millimeter på. Det som hänt efter ombildningarna är att vi fått livbolagskrisen och en helt annan räntemarknad, som är tuff såväl för ett vinstutdelande livbolag som för alla inom livbranschen. Det finns en trygghet för kunderna eftersom livbolaget har en stark ägare som kan skjuta till kapital. I ett ömsesidigt bolag är det ju bara spararna som tryggar varandras löften.

Göran Holgerson tror att det kommer att bli offer i livbolagskrisen eftersom fallande börser i kombination med nedpressade räntor gör det svårt att erbjuda garantier. Och han tycker till och med att noll­garantier, alltså pengarna tillbaka, kan vara en för hög garanti i dagsläget.

– Om nollgarantierna gör att du inte får så mycket mer riskutrymme kvar att köpa risk för så är det rimligare att vi tecknar garantier på 95 procent av de insatta pengarna.

Brant lutning
Det är inte bara nedpressade börser och räntor som kan göra upp­försbacken brant för många livbolag. Pressade avgifter ökar backens lutning ytterligare och i Göran Holgersons värld kommer det att bli svårt för bolag som saknar egen distribution att klara sig. Det kan bli för dyrt att gå tillbaka och bygga upp nya egna säljorganisationer eller att utnyttja mäklare för distributionen.

– De som blir kvar är stora bankägda försäkringsbolag. De har en jättefördel. Möjligtvis även Länsförsäkringar, som har en struktur som är snarlik Handelsbankens med sina regionala bolag. Deras styrka är att de finns ute i varenda buske och har en distributionsapparat. Det har även Sparbankerna och i viss mån SEB. Folksam kanske kan liera sig ytterligare med arbetsmarknadens parter. Men för många andra är det ju bara direktmarknadsföring och TV-reklam som återstår. Då krävs marginaler så att man kan betala och det finns det snart inte.
Göran Holgerson menar att rådgivning behövs och tycker att parterna som pressat ned priserna på tjänstepensionerna faktiskt har ett ansvar att bistå med rådgivning.

– Jag undrar om det är rätt att pressa ned priserna så långt att det utrymmet för rådgivning försvinner. Vi har en stor fördel i våra 461 kontor som fungerar i dag. Jag tror inte att till exempel Deutsche Bank plötsligt bestämmer sig för att starta konkurrerande livförsäkringsrörelse i Sverige och öppna ett stort antal kontor för att sälja produkterna. Den ekvationen går aldrig ihop. Om du redan har en distributionsapparat som kan sälja andra saker – då kan du klara av att erbjuda rådgivning och försäljning.

Det låter som en dyster profetia med höga trösklar för inträden på marknaden men Göran Holgerson pekar ändå på att det finns aktörer som klarar av att ta betalt för kvalitet och som inte klivit på lågpriståget.

– Det finns fondförvaltare som har bra record och som kan ta bra betalt för att de levererar bra. Det finns också nischaktörer som till exempel Brummer & Partners som kan leverera kvalitet, även om de kanske inte alltid gör det, och ta betalt.

– Deras story hänger ihop – men bara så länge de faktiskt levererar det de säger att de ska göra. När de inte längre gör det, då är de rökta.