Invandrare med svag koppling till arbetsmarknaden kommer bli en ny stor grupp fattigpensionärer om inte åtgärder sätts in snart. Det visar en utredning som forskare vid Göteborgs Universitet gjort på uppdrag av Socialdepartementet.
Enligt Lennart Flood, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är invandrare från länder utanför OECD-området de stora förlorarna i framtidens pensionssystem.
När vi tittat på de ekonomiska resurserna för immigranter från ett land utanför OECD-området, visar det sig att gruppen har väsentligt sämre förutsättningar att få en hög levnadsstandard som pensionärer än de som är födda i Sverige. Och det allmänna pensionssystemet som det ser ut idag kommer inte att lyckas jämna ut dessa skillnader när pensionen väl tas ut, säger Lennart Flood, i en kommentar.
Anledningen är att deras, och då i synnerhet invandrade kvinnors, inkomster kommer vara alltför låga för att skapa förutsättningar för en rimlig levnadsstandard som pensionärer. Det innebär att det kommer att krävas både äldreförsörjningsstöd och bostadsstöd för att öka den disponibla inkomsten för dessa grupper.
Vi kan få en ökning av pensionsnivåerna genom att inkomstindexera garantipensionen. En inkomstindexerad garantipension tillsammans med 40 bosättningsår ger en allmän pension som ligger mellan 7080 procent av ålderspensionen för en svenskfödd man. Den högre garantipensionen kommer delvis att vara självfinansierad genom att detta medför minskat behov av äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag, säger Lennart Flood.
En sådan lösning skulle även gynna andra grupper som riskerar att stå utan tillräcklig pensionsinkomst att leva på, grupper som har gemensamma drag med de utlandsfödda. Exempelvis kvinnor födda på 30-och 40-talet i Sverige som varit hemmafruar större delen av sina arbetsföra år, och därför har låga pensionspoäng.