13 okt 2011 12:04

Ändrad diskonteringsränta slår hårt mot kommunerna

Sedan 2007 rekommenderar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sina medlemmar att beräkna den kommunala pensionsskulden enligt RIPS 07. I RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av utfästa pensionsutbetalningar. Nu sänks diskonteringsräntan som kommuner och landsting ska nuvärdesberäkna sina pensionsskulder utifrån, något som blir dyrt för dem. Enligt SKL:s beräkningar ökar pensionsskulden för kommuner och landsting med sammanlagt 33-35 miljarder kr i och med ränteökningen, en ökning med 8-10 procent.

En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är, något många livförsäkringsbolag fått problem med i och med den senaste tidens finansoro. Diskonteringsräntan som används i RIPS 07 har varit oförändrad sedan införandet 2007 med en ränta för icke värdesäkrat med nominell ränta på 4,5 procent. Skulder som är värdesäkrade med prisbasbelopp har haft en real ränta på 2,5 procent och de som är värdesäkrade med inkomstbasbelopp 0 procent.

Den senaste tidens låga räntor har gjort att man kommit utanför det intervall man satt upp för när diskonteringsräntan ska justeras. Därför har man beslutat att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter från årsskiftet.

Därmed blir diskonteringsräntan för icke värdesäkrade skulder med nominell ränta 3,75 procent. Skulder värdesäkrade med prisbasbelopp, real ränta, blir 1,75 procent och de som är värdesäkrade med inkomstbasbelopp är kvar på 0 procent.

Enligt SKL:s uppskattningar gör det att skulden på ansvarsförbindelsen ökar med cirka 15 miljarder kr i kommunerna, medan avsättningen på balansräkningen ökar med cirka 2 miljarder kr. I landstingen uppskattas effekten på ansvarsförbindelsen till cirka 10 miljarder kr. Effekten blir förhållandevis större på avsättningen, 6 miljarder, eftersom avsättningen på balansräkningen är större i landstingen än i kommunerna.

Landstingen har fler högavlönade grupper som tjänar in förmånsbestämd pension. Eftersom det är den skuldförändring som ligger på balansräkningen som påverkar kostnaden, blir kostnadspåverkan betydligt större för landstingen.

SKL:s styrelse har delegerat till en tjänstemannagrupp på förbundet, den så kallade Ripskommittén, att följa ränteutvecklingen och svara för eventuella framtida revideringar av räntan med utgångspunkt i den modell som styrelsen slagit fast. Beslutformen för eventuella ränteförändringar är vd-beslut.

Modellen man följer innebär att räntan är kopplad till marknadsräntan via en indikator. Indikatorn är ett 5 års genomsnitt av den tioåriga statsobligationsräntan. När indikatorn håller sig inom ett toleransintervall på ±1 procentenhet kring den nominella räntan, dvs. i dagsläget mellan 3,5 och 5,5 procent, ska räntan vara oförändrad. Först när indikatorn går utanför det aktuella intervallet blir det aktuellt att ändra diskonteringsräntan. Femårsintervallet är satt för att indikatorn ska vara trögrörlig så att räntan inte ändras för ofta.