10 sep 2011 09:49

Regeringen backar om skatten på investeringssparkonton

Regeringen backar nu om beskattningen av det nya investeringssparkonto, ISK, som är tänkt att införas vid årsskiftet. Enligt det ursprungliga förslaget skulle det beskattningsbara underlaget multipliceras med statslåneräntan plus 0,75 procentenheter. Något som ifrågasatts av många remissinstanser. Nu meddelar regeringen i ett pressmeddelande att man tar bort påslaget på 0,75 procentenheter.

I pressmeddelandet skriver Finansdepartementet att införandet av investeringssparkontot avser att förenkla och stimulera sparande dels genom att skatten är låg och dels genom att enskilda transaktioner inte behöver deklareras. I och med att man nu backar om beskattningen kan konkurrensen för sparprodukter öka, då inlåsningseffekter undviks.

- Vi har tagit till oss av den kritik som förekommit och vi gör det här för att investeringssparkontot ska bli mer förmånligt, säger Victoria Ericsson, pressekreterare hos finansmarknadsminister Peter Norman, till Pensionsnyheterna.

Detta kommer också gälla för kapitalförsäkringar. Den schablonmässiga avkastningen på en kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret. Den schablonmässiga avkastningen ska sedan beskattas med samma skattesats som gäller för investeringssparkonto, alltså 30 procent i stället för som hittills med 27 procent.

”Ett långsiktigt sparande är avgörande för att hushållen ska kunna bygga upp en ekonomisk buffert. Detta är värdefullt inte minst när det ekonomiska läget i vår omvärld är osäkert. Investeringssparkontot har stora fördelar för den som önskar spara i aktier och fonder. Nu gör vi det ännu mer attraktiv genom att föreslå en ännu lägre skattenivå än i tidigare förslag”, säger finansmarknadsminister Peter Norman, i en kommentar.

Skatten på tillgångar på investeringssparkontot baseras på en förväntad genomsnittlig avkastning, precis som för kapital- och pensionsförsäkringar. Skatten beräknas utifrån ett så kallat kapitalunderlag. Först lägger man ihop tillgångarnas värde vid fyra mättidpunkter under året med inbetalningar under året.

Kapitalunderlaget utgör en fjärdedel av den summan. Därefter multipliceras underlaget med statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret. Resultatet, schablonintäkten, ska tas upp som en kapitalinkomst och beskattas med 30 procent.