30 jun 2011 13:40

Norge utreder möjligheten att ­införa ”svensk” konsolideringsfond

Norska Finanstilsynet har under våren gått ut med ett förslag som gör det möjligt för norska livbolag att bygga upp mot­svarigheter till de svenska konsolideringsfonderna. Som det nu är har norska livbolag en relativt försiktig investeringsprofil för att minska risken för nedgångar i det egna kapitalet när avkastningen inte når upp till utlovade garantier. Nu vill Finanstilsynet ge livbolagen möjlighet att bygga upp större och mer flexibla buffertar för att öka möjligheten för bolagen att ta risk i den nya Solvens II-världen.

I Norge har man konstaterat att livbolagen har för lite riskkapital för att ”tåla” de volatila aktie- och räntemarknaderna. När Solvens II-reglerna införs från och med 2013, kan det innebära att man måste minska risken i placeringsportföljerna, något som innebär att den långsiktiga avkastningen riskerar att falla.
Stresstester som gjorts på grundval av 2010 års resultat visar att flera av de norska livförsäkringsbolagen för närvarande inte har tillräckligt med buffertkapital för att uppfylla kraven Solvens II kommer att medföra.
– Det finns ett behov av åtgärder som gör det möjligt att skapa större och mer flexibla buffertar, och som gör det attraktivt för företag och deras kunder att bygga upp buffertar även under de kommande två åren innan Solvens II ska införas, säger Jan Hagen, specialrådgivare på Finanstilsynet, till Pensionsnyheterna.

Nya buffertfonder
De föreslagna buffertfonderna innebär att man slår ihop den nuvarande fonden för tilläggsavsättningar och ”kursregulerings­fonden” till en buffertfond. Den nya fonden ska då bli större än de två nu existerande fonderna.
– I genomsnitt har bolagen 6-7 procent av premiereserven i de nuvarande fonderna men med den reform vi förslår skulle den nya fonden byggas upp för att på sikt motsvara lägst tio procent och högst 15 procent av premiereserven, säger Jan Hagen, specialrådgivare på Finanstilsynet, till Pensionsnyheterna.
Förslaget innebär att livbolagen i ett uppbyggnadsskede måste ta en del av avkastningen och allokera den till kundernas buffertar, som ska kunna tas i anspråk i tider då kapitalavkastningen är negativ. Fonderna ska vara individuella och på sikt gå till de försäkrade, även om man inte ännu lämnat några detaljer om hur de ska hanteras i utbetalningsfasen.
Däremot har man tydligt förklarat att buffertkapitalet, alltså konsoli­derings­fonden, alltid ska följa med försäkringskapitalet vid en eventuell flytt.
Förslaget är tänkt att omfatta både kollektiva tjänstepensioner och fribrev. Precis som i Sverige har man i Norge ett mycket stort antal utestående fribrev med garanterade räntor på som mest fyra procent, vilket är lägre än vad som gäller för många äldre svenska avtal med högre garantier. Dessa fribrev tar trots det en mycket stor andel av bolagens solvenskapital i anspråk och genom att börja bygga upp buffertfonder kommer de premiedragande försäkringarna att ha med sig en ”egen” buffert om de i en framtid läggs i fribrev, något som på sikt kommer att bidra till att sänka risken i bolagens totala portföljer.

Banklovskommissionen
Finanstilsynets förslag utreds just nu av den så kallade Banklovskommittén, som utreder frågor som rör bank- och finansreglering, på uppdrag av det norska finansdepartementet. Enligt Jan Hagen är det för tidigt att säga när det kan komma ett färdigt förslag, men tanken är att det nya systemet ska kunna träda i funktion under 2013.

Tagits väl emot
Förslaget har tagits väl emot av aktörerna på den norska liv- och pensionsmarknaden. Storebrand förklarade när förslaget las att det ”skapar en ökad flexibilitet och bidrar till en ökad långsiktighet i förvaltningen av kundernas kapital, något som är positivt både för avkastning och för ägare”.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 6 2011