15 apr 2011 12:14

Åldersgrändsutredning ska se över kollektivavtalade områden

Utredningen om pensionsrelaterade åldersgränser, som Pensionsnyheterna igår berättade att Ingemar Eriksson ska genomföra, får i uppdrag att komma med förslag för att förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna jobba längre upp i åldrarna. I uppdraget ingår också att se över kollektivavtalade och privata pensioners kostruktion. Det framgår av kommittédirektivet till utredningen som publicerades i går.

Så här skriver regeringen i direktivet:

”En särskild utredare ska mot bakgrund av en ökande medellivslängd och ett förestående ökande antal äldre i förhållande till antalet förvärvsaktiva analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Därutöver ska utredaren ta fram förslag och alternativa strategier för hur de pensionsrelaterade åldersgränserna ska hanteras. Utredaren ska vidare lämna förslag till åtgärder inom arbetsmiljö eller andra områden som ger förbättrade förutsättningar för att arbeta längre upp i åldrarna.”

I praktiken går direktivet ut på att hitta ett sätt att höja åldersgränserna där det är möjligt. Men det är alltså inte bara det offentliga pensionssystemet som ska ses över:

”Analysen ska även omfatta tjänstepensionernas och de privata pensionernas konstruktion och hur de bidrar till pensionsbeteenden.”

Ingemar Eriksson får i uppdrag att visa vilka konsekvenser en höjning av åldersgränserna inom det allmänna systemet får på tjänstepensionerna.

Här är kommittédirektivet ute på om inte djupt så i alla fall grumligt vatten. Ett antal domar i EU-domstolen den senaste tiden har befäst kollektivavtalsparternas suveränitet att stifta avtal om pensioner och försäkringar på arbetsmarknaden. Det sägs visserligen bara i direktivet att man ska se vilka konsekvenser höjda åldersgränser, men på Socialdepartementet är man medveten om att det är ett känsligt område.

I direktivet skriver man att:

”Utredningen har särskilt stor betydelse för tjänstepensionsavtalen och för förhållanden i arbetslivet som rör arbetsmarkna-dens parter. Samråd med dessa organisationer är därför av särskild betydelse. En särskild referensgrupp med företrädare för de organisationerna ska därför finnas för löpande dialog och samråd. Pensionsgruppen ska vid lämpliga tillfällen informeras om utredningens arbete.”

Den genomsnittliga åldern för uttag av allmän ålderspension var 64,7 år 2010 och i princip lika för kvinnor och män. Genomsnittsåldern har legat mycket stabilt under de senaste 10 åren. Däremot har spridningen ökat, allt fler tar alltså ut pensionen före respektive efter 65 år.

”Det är rimligt att anta att övergången från arbetsliv till pension i ökande grad kommer att ske successivt, vilket förutsätter en anpassning av arbetslivet. Fler behöver jobba längre men för vissa handlar det om möjligheten att kunna fortsätta jobba efter 67 år medan det för andra handlar om åtgärder som gör det möjligt att jobba fram till 65 år. Det finns alltså inte en metod för detta utan det handlar sannolikt om olika medel för att nå målet om en ökning av antalet arbetade timmar”, skriver man i direktivet.

I en första del av uppdraget ska Ingemar Eriksson analysera de nuvarande gränserna och vilka hinder och möjligheter som finns kring dessa. Det delbetänkandet ska presenteras 16 januari 2012.