Pensionsmyndigheten har under en tid utrett möjligheten att försöka göra framtida pensionärer medvetna om vilken betydelse livslängdsökningen får för den framtida pensionen. Men nu har man bestämt sig för att det inte blir någon direkt individbaserad koppling i kuvertet utan man nöjer sig med att mer allmänt informera.Det blir en individbaserad koppling i kuvertet 2012, men hur det ska se ut är ännu inte klart.
Pensionsmyndigheten inledde under 2010 ett arbete med att försöka få fram generationsspecifika beräkningsmodeller för att ge spararna en bild av hur hög pensionen kan bli i det orangea kuvertet. En tanke var då att komplettera de fasta schablonerna 61 år, 65 år och 70 år med kohortspecifika data. Det skulle då kunna innebära att 20 åringar skulle kunna få sin prognostiserade pension anpassad till ett senare utträde från arbetsmarknaden, för att kompensera för en längre beräknad livslängd. Effekten skulle då bli att 20-åringen skulle få se sin framtida pension beräknad vid 69 eller 70 års ålder för att på så sätt vänja framför allt yngre människor vid tanken att jobba längre.
Men riktigt så hårt kommer man inte att gå fram i 2011 års orangea kuvert.Det blir ett individuellt besked i kuvertet för var och en 2012, men hur det ska utformas är ännu inte klart.
- Vi har bestämt oss för att vi ska informera om vilka effekterna av en ökande medellivslängd leder till på pensionsnivån, men det kommer inte att ske genom att vi räknar ut exakt hur många år och månader som man behöver jobba för att kompensera för sin egen förväntade medellivslängd, men exakt hur vi ska utforma det är ännu inte klart. Det är viktigt för oss att det inte blir en pekpinne att jobba längre pensionsåldern är flexibel, och folk ska själv bestämma när de vill och har råd att gå i pension, säger Sten Eriksson, informationschef på Pensionsmyndigheten till Pensionsnyheterna.
Han räknar med att man ganska snart kommer att sätta ned foten när det gäller hur informationen ska utformas men kan inte säga i dagsläget när man har sin deadline för förslaget.
- Vi har bestämt oss för att vi ska informera om vilka effekterna av en ökande medellivslängd leder till på pensionsnivån, men det kommer inte att ske genom att vi räknar ut exakt hur många år och månader som man behöver jobba för att kompensera för sin egen förväntade medellivslängd, men exakt hur vi ska utforma det är ännu inte klart. Det är viktigt för oss att det inte blir en pekpinne att jobba längre pensionsåldern är flexibel, och folk ska själv bestämma när de vill och har råd att gå i pension, säger Sten Eriksson, informationschef på Pensionsmyndigheten, till Pensionsnyheterna.
Han räknar med att man ganska snart kommer att sätta ned foten när det gäller hur informationen ska utformas men kan inte säga i dagsläget när man har sin deadline för förslaget.