9 dec 2010 12:30

ISK ska minska inlåsningseffekterna

Efter flera års utredande kunde Finansmarknadsminister Peter Norman i dag presentera det nya Investeringssparkontot, ISK, som ska göra det möjligt att ha schablonbeskattade spardepåer. Den nya sparformen ska vara enkel och ge möjlighet att byta ut de olika innehaven i form av fonder, aktier eller andra finansiella instrument, utan att det ska utlösa reavinstskatt. Istället kommer skatten att tas ut som avkastningsskatt.

- Det här nya kontot kommer att göra det enklare för vanliga småsparare att börja spara eftersom många annars upplever det som krångligt att spara i aktier och andra finansiella instrument, säger Peter Norman till Pensionsnyheterna vid dagens presskonferens i Rosenbad.

Det bör även innebära att inlåsningseffekterna på fondmarknaden minskar och konkurrensen ökar eftersom det går att byta fonder utan skattekonsekvenser.

Skattesatsen kommer dock att höjas jämfört med vad som gäller för kapitalförsäkring i dag. När kontot införs kommer skatten bestämmas av statslåneräntan med ett tillägg av 0,75 procentenheter. En nyhet blir också att man kommer att räkna statslåneräntan vid november månads utgång, istället för den genomsnittliga räntan under året.

Skattesatsen kommer att höjas till 30 procent, vilket är en ökning ifrån de 27 procent som i dag gäller för k-försäkringarna.

En snabb kalkyl visar att det, beräknat på statslåneräntan i november, blir en höjning på av skatten från 740 kr till 1077 kr per 100 000 kr i kapital i k-försäkringar.

Det nya kontot lämpar sig främst för aktierelaterat sparande. Att ha räntesparande på kontot lär knappast vara någon bra idé med hänsyn till att skattesatsen har ett tillägg i förhållande till statslåneräntan. Det blir dock tillåtet att ha även andra finansiella instrument som är likvida och noterade på marknadsplatser.

Ett skäl till att regeringen ursprungligen valde att utreda frågan om investeringssparkontona var att man ville sätta åt de sparare som nollade sina k-försäkringsdepåer vid årsskiftena och därmed undgick avkastningsskatt. De som ägnat sig åt den typen av skatteplanering röks effektivt ut med den nya skattemodellen.

Istället för att beräkna skatten på hela innehavet vid ett tillfälle kommer man nu att räkna på tillgångarnas värde vid årets början plus de insättningar man gjort under året. Dessa kommer att mätas vid varje kvartal. Det ska dock inte ha någon betydelse vilka transaktioner man gjort på kontot. Det är bara nya insättningar som påverkar värdet och skatten. Den här modellen leder till en viss dubbelbeskattning och för att motverka att det leder till vad regeringen kallar för ”överbeskattning” kommer insättningar som görs efter halvårsskiftena att tas upp med hälften av sitt verkliga värde.

Finansmarknadsminister Peter Norman hoppades att de nya depåerna skulle bli billiga för spararna och på frågan om vilken avgiftsnivå som skulle vara rimlig för ”skalet” uppgav han att det kunde ligga ”nära noll”.