18 nov 2010 12:01

”PTK vet inte hur stor frustration omvalen skapar”

I Pensionsnyheterna Analys, som utkom idag är PTK:s P-O Westerlund kritisk till de förslag på ändringar ITP-planen som föreslås av företrädare för åtta svenska storföretag.(Nr 10 sid 8)

Företagen vill i korthet förenkla administrationen av omvalsprocessen, låta äldre få ITP1 istället för ITP2, ändra definitionen av begreppet pensionsmedförande lön så att bonus inte ger pensionsrätt och att göra så att alla premier i ITP1 är avdragsgilla.

P-O Westerlund är milt sagt sval i sin respons på förslagen men kan möjligen gå med på att det finns ett intresse från marknaden av att ändra omvalshanteringen, men säger att det knappast är något som individerna ser som ett problem.

Michael Runnakko, VP Compensation and Benefits på TeliaSonera, går nu i svaromål med Westerlund.

”Jag tror företagen själva bättre fångar upp de egna anställdas frustrationer kring omvalen än vad PTK de facto kan göra. Vi är helt enkelt närmare våra anställda. Vi har dessutom sökt förklara för våra anställda att pension handlar om långsiktiga placeringshorisonter och långsiktiga ställningstaganden utifrån den egna riskaptiten och då är det ju olyckligt om den anställde måste göra ett omval och dessutom inte kunna fortsätta med den förvaltare som man för bara kanske tre år sedan valde. Det är inte långsiktighet”, skriver Michael Runnakko i en kommentar till P-O Westerlunds svar på förslagen.

Han tycker att Westerlund förutsätter att förslagen kommer att vara dåliga för arbetstagarna, men att så inte behöver vara fallet.

”Möjligheten för äldre att gå in i ITP 1 istället för ITP 2 måste ju inte innebära, som P-O Westerlund synes förutsätta, en försämring för den anställde. Det går ju att fastställa en premie som väl är i paritet med ITP 2 allt beror ju på hur ITP 1 premien med en eventuell kompletteringspremie utformas.”

”P-O Westerlunds kommentar avseende pensionsgrundande lön må vara en ”pseudofråga” eller inte. Att det inte skulle finnas stöd för att anställda presterar bättre för att de får rörliga löner stämmer inte. Det beror helt och hållet på vilka kategorier anställda som omfattas, hur målen är utformade och vilken belöning som kan fås vid uppnådda resultat. Vi i vår verksamhet kan också påvisa att förekomsten av rörliga löner för till exempel säljare påverkar säljarnas prestationer.

Inom Byggnads finns till exempel prestationslön i form av ackord och resultatlön. Det är något som Byggnadsfacket är positiva till och något man vill behålla. Det bottnar ju i att man får högre lön om man presterar bättre och håller tidsramarna.

Däremot stämmer Westerlunds kommentar om den skulle ha gällt frågan om prestation med endast fasta löner. De flesta företag tror på rörliga löner och vikten av att koppla viss del av lönen till hur företaget presterar eller hur den egna avdelningen eller individen presterar.", hävdar Runnakko och tillägger:

"Vi vill, precis som P-O Westerlund kräver, att företagen skall kunna betala högre löner när företaget går bra, men vi vill också betala lägre löner när företaget går dåligt. Det går i de flesta fall endast om det finns en rörlig komponent med i bilden. Om man bara betalar högre fasta löner innebär det att företagen bygger upp en strukturellt högre personalkostnad. På sikt kan det få förödande konsekvenser som riskerar företagets lönsamhet, jobben och i värsta fall företagets existens."

"Att dela uppgång och nedgång leder till en bättre dynamik i företagen som långsiktigt säkerställer företagets lönsamhet och därigenom jobben. Det skall dock här sägas att dåligt utformade rörliga löner är liksom dåligt utformade fasta lönestrukturer inget som är bra för företagen och inte heller bra för de anställda.”

Inte heller P-O Westerlunds syn på avdragsrätten håller Michael Runnakko med om.

”De finns inga alternativa avdragsmöjligheter, som P-O Westerlund antyder, i vart fall inte i nuvarande skattelagstiftning. Skattelagstiftningen är utformad för att bedöma individuella förhållanden inte kollektiva. Huvudregeln säger t.ex. att avdrag inte får överstiga ”….för någon arbetstagare…” 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp.”