27 aug 2010 12:39

Arbetsgivare kritiska till förslag om höjd pensionsålder

Igår presenterade regeringsalliansen sitt valmanifest och där föreslås att pensionsåldern, eller egentligen avgångsskyldigheten i LAS, ska höjas från nuvarande 67 år till 69 år. Anledningen är att man vill förmå människor att stanna längre på arbetsmarknaden för att på så sätt stärka pensionerna och samhällsekonomin.

Men alla är inte positiva till att man nu via lagstiftning ger sig in i det som, åtminstone historiskt, setts som avtalsparternas spelplan.

- Ryggmärgsreflexen är att vi inte vill att lagstiftaren klampar in i frågor som vi tycker att avtalsparterna ska förfoga över. En arbetsgivare vill ju själv förfoga över sin personal och då är man ju knappast positiv till att man stiftar en lag som innebär att alla ska ha rätt att kvarstå i anställningen till 69-års ålder, säger Margareta Sjöberg, förhandlingsdirektör på Arbetsgivarverket till Pensionsnyheterna.

Hon tillägger att det rent samhällsekonomiskt kan vara bra att vi jobbar längre när medellivslängden stiger, men tycker att det kan bli ett trubbigt instrument att göra det via lagstiftning.

- Det finns, särskilt inom högskolesektorn, behov av en generationsväxling och den kan hindras om man inför en rätt att kvarstå i anställningen. Det kan till exempel innebära att det då inte skapas möjligheter att ta in till exempel yngre forskare och professorer i högskolorna, säger hon.

År 2001 ändrades lagen så att anställda då fick rätt att kvarstå i anställningen till 67-års ålder. Erfarenheten av den lagändringen har enligt Margareta Sjöberg blivit att pensionsåldern gått upp.

- Folk i den statliga sektorn arbetar nu kvar längre, arbetar mer och den genomsnittliga pensionsåldern har nu gått upp till 65 år. Sen är det många av våra medlemmar som faktiskt vill behålla sin personal efter 65 års ålder, så det är en blandad bild. Men vi tycker ändå att det ska vara vi som avtalsparter som ska reglera den här frågan, inte lagstiftaren, säger Margareta Sjöberg.