Den demografiska utmaningen, att allt fler lever allt längre, kommer att sätta frågan om finansieringen av välfärden i fokus. Trots att graferna talar sitt tydliga språk; till exempel kommer det om 25 år finnas dubbelt så många 80-åringar i befolkningen som i dag och andelen pensionärer kommer att öka med 50 procent och vården kommer att kräva betydligt större resurser i takt med att nya vårdgrupper tillkommer och allt fler tillstånd kan behandlas. Utvecklingen kommer att ställa krav på betydligt större resurser till pensioner, sjukvård och omsorg. Men få som talar om hur det ska gå till att betala för dem som inte finns i arbetskraften.
Det vill SEB Trygg-Livs vd Anders Mossberg och välfärdsekonomen Jens Magnusson ändra på och de båda har nu skrivit en bok om de utmaningar som vi står inför. Boken, som utkommer idag på Ekerlids förlag har titeln Framtidssäkra välfärden.
Författarna kommer till slutsatsen att det i längden inte kommer att gå att upprätthålla den nivå vi idag har på välfärdstjänsterna om lejonparten fortfarande ska vara finansierat över skattsedeln. Det kommer att ställa krav på skatteuttag på uppemot 50 procent i kommunalskatter, vilket inte är möjligt eftersom Sverige även i fortsättningen måste ha konkurrenskraftiga skatter som inte skiljer sig för mycket från dem som gäller i vår omvärld.
Författarna vill hellre se att den framtida välfärden finansieras som det nya Karolinska sjukhuset eller som Arlandabanan där privata intressenter finansierar uppbyggnad mot att det allmänna hyr på långa kontrakt så kallat PPP, Public-Private Partnership. Och de ser framför sig att den framtida tillväxten inte ska investeras i fler prylar utan i sparande för framtida välfärd, gärna i privata lösningar som till exempel sjukvårdsförsäkringar som ska avlasta den offentliga vården och som man gärna vill ge avdragsrätt för.
Boken är naturligtvis en partsinlaga från två personer som arbetar för SEB Trygg-Liv men det är trots det lätt att instämma i problemformuleringen, även om lösningarna ibland är lite skissartade. Man ägnar en del energi åt att slå hål på myten om att den viktigaste parametern när man väljer pensionssparande är att det är billigt. De argumenterar, föga förvånande, istället för att risk och avkastning också ska vägas in i kalkylen. De ser också gärna att svenskarna får möjlighet att köpa rådgivning med skatteavdrag och tycker att rut-avdraget och rot-avdraget bör kompletteras med ett råd-avdrag.
Det ska bli intressant att se om boken leder fram till en debatt om finansieringen av välfärden i ett perspektiv längre än nästa valperiod, vilket annars är den vanliga durationen på diskussionen om framtiden.